2010-talet är historia och nu är det dags att se vad som har hänt inom apoteksbranschen under de senaste tio åren. Den absolut största omvälvningen under decenniet var att pappersrecepten byttes ut mot elektroniska recept. För många kan det också vara en överraskning att årssjälvrisken för läkemedelskostnader, dvs. det s.k. läkemedelstaket, har sjunkit med över 120 euro under detta årtionde.
En elektronisk läkemedelsordination, dvs. eReceptet togs först i bruk i Nummisbackens apotek i Åbo
Det historiska receptet skrevs på Kyrkovägens hälsostation i Åbo 20.5.2010. Även medierna var närvarande när farmaceuten Anna Virkki levererade eReceptet till kunden ”mycket smidigt”, såsom apotekaren Mervi Inkinen beskrev situationen. Redan under den första dagen levererade Nummisbackens apotek tiotals eRecept och allt gick bra.
I Lappo fungerade samarbetet mellan apoteken och kommunens hälsovård som exempel även på andra håll i Finland
Apoteket Lapuan Lakeus Apteekki gjorde för lappoborna avgiftsbelagda helhetsbedömningar av läkemedelsbehandlingen (LHKA). Om kunden hade en läkarremiss, betalade staden för tjänsten. Apotekarförbundet hade en central roll i utvecklingen av tjänsten med helhetsbedömningar av läkemedelsbehandlingen och planeringen av den nödvändiga utbildningen.
Apoteket i Karis hade en betydande roll när det gällde att avslöja en s.k. falsk läkare
En man från Esbo som låtsades vara läkare skrev dagligen på hälsovårdscentralens öppna mottagning i två månader felaktiga recept. Till en början misstänkte man att det var fråga om en oerfaren kandidat, men bedrägeriet började avslöjas när apoteket dagligen blev tvunget att ingripa i hans recept. Till exempel doseringen av läkemedel var ofta fel. Personalen på apoteket i Karis kanske till och med räddade människoliv då den ingrep i den falska läkarens ordinationer av läkemedel.
Sjukskötarna fick begränsad rätt att skriva recept
Även optiker och munhygienister som var självständiga yrkesutövare fick rätt att skaffa de läkemedel som de behöver vid sin mottagning.
eReceptet spreds till apoteken i snabb takt
I slutet av året hade redan över hälften av apoteken beredskap för eRecept. Läkemedel kunde hämtas ut med eRecept redan i 420 apotek.
Apoteken fick möjlighet att sälja läkemedel via apotekets webbtjänst
Dessutom fick apoteken möjlighet inom det egna verksamhetsområdets eller grannkommunens glesbygdsområde eller bycenter öppna serviceställen. Serviceställena ersatte småningom apotekens medicinskåp. Syftet med reformerna var att förbättra tillgången till läkemedel i synnerhet i glesbygden.
De första gentesterna kom till apoteken
De första gentester som utvecklats i Finland och som var avsedda för konsumenter och med vilka man undersökte benägenhet för laktosintolerans och ventrombos kom till försäljning i några apotek.
Ersättningar för läkemedel utan FPA-kort
Apoteken kunde kontrollera kundernas rätt till ersättning för läkemedel utan FPA-kort. Om kunden inte hade FPA-kortet med sig, kunde kortuppgifterna med kundens tillstånd kontrolleras elektroniskt via FPA. Fördelen med en elektronisk förfrågan om FPA-uppgifter var att uppgifterna var uppdaterade. Förfrågan gjorde det också möjligt att köpa produkter som ersätts direkt via apotekets webbtjänst.
I november firade apoteken den första nationella Läkemedelsdagen
Temat för dagen var Känn dina läkemedel och dess syfte var att aktivera läkemedelsanvändarna och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att fästa större uppmärksamhet vid hur väl läkemedelsbehandlingar lyckas. Under temadagarna uppmuntrades kunderna att prata om sin medicinering och påmindes om att de alltid kan vända sig till apoteket i frågor som gäller den. Läkemedelsdagen ordnades på initiativ av social- och hälsovårdsminister Paula Risikko och aktörer inom social- och hälsovården tillsammans med myndigheter inom hälso- och sjukvård.
Östra Finlands universitet väckte uppmärksamhet med sin D-vitaminundersökning
Enligt en undersökning innehöll en betydande del av de D-vitaminpreparat som finns på marknaden klart mindre D-vitamin än vad som angavs på förpackningen. Detta förorsakade i medierna en uppståndelse som varade i flera dagar. På uppmaning av Apotekarförbundet drog apoteken under tiden för tilläggsutredningarna in alla de D-vitaminpreparat där mängden D-vitamin enligt undersökningen var mindre än 80 procent av den mängd som uppgavs på förpackningen. Den mätmetod som universitetet tillämpade visade sig dock vara bristfällig, och apoteken tog D-vitaminpreparaten åter till försäljning allt efter som laboratorier hade bekräftat deras D-vitaminhalt. Universitetet beklagade den obefogade uppståndelse som deras felaktiga mätresultat gett upphov till.
Apoteken införde de elektroniska recepten inom utsatt tid
Vid utgången av året var redan merparten av läkemedelsordinationerna elektroniska på många orter. Datasystemen behövde ändå ytterligare utvecklas för att säkerställa en smidig skötsel av apoteksärenden.
Grundersättningsklasserna sjönk, mervärdesskatten steg
Grundersättningsprocenten för läkemedel sänktes från 42 till 35 och ersättningsprocenten för den lägre specialersättningsklassen från 72 till 65. Mervärdesskattesatsen för läkemedel steg från 9 procent till 10 procent. Samtidigt sjönk det årliga läkemedelstaket för läkemedel, kliniska näringspreparat och bassalvor från 700,92 euro till 670 euro.
Antalet elektroniska recept ökade kraftigt
År 2013 levererade apoteken sammanlagt cirka 53 miljoner recept, dvs. 10 recept per finländare. Antalet recept som expedierades ökade med cirka en miljon från år 2012. Redan över 40 procent av recepten var elektroniska. År 2012 var deras andel endast 10 procent.
Reformen av läkemedelstaxan och sänkningen av läkemedelstaket gagnade patienterna
Receptbelagda läkemedel som kostade över 41 euro blev billigare och de som kostade under 41 euro blev dyrare. De dyraste läkemedlen blev upp till hundratals euro billigare. Den största prisökningen var 1,40 euro. Ändringen utjämnades genom att det årliga läkemedelstaket för läkemedelskostnader sänktes från 670 euro till 610 euro.
Apteekki.fi öppnades för konsumenter
Webbplatsen Apteekki.fi erbjöd och erbjuder också i dag nyttig information om välbefinnande, hälsa, förebyggande och behandling av sjukdomar samt om läkemedelsbehandling. De mest använda delarna av tjänsten var sökning av apotek och läkemedelsersättningsräknaren. I delen Apotekets råd fanns anvisningar för hur man själv kan behandla de vanligaste besvären.
Pappersrecepten förvisades till historien
Riksdagen godkände ett lagförslag enligt vilket alla recept, med undantag för veterinärmedicinska läkemedel ska ordineras elektroniskt från ingången av år 2017. Därefter får pappers- och telefonrecept endast användas i nödfall eller vid avbrott i datakommunikationer. Elektroniska recept är redan vardag inom den finländska hälso- och sjukvården. Inom den offentliga hälso- och sjukvården var 92 procent av recepten redan elektroniska. Cirka 4,3 miljoner finländare hade före utgången av året fått en elektronisk läkemedelsordination.
De första hälsopunkterna började på apoteken
Genom den nya verksamhetsformen producerades hälsotjänster med låg tröskel på apoteken i samarbete med den offentliga hälso- och sjukvården. Vid en hälsovårdspunkt på ett apotek fick kunden samma service av en sjukskötare som vid en hälsovårdscentral, men mot en liten avgift och utan att behöva köa. Verksamheten krävde tillstånd av regionförvaltningsverket och en ansvarig läkare. Apotekets hälsovårdspunkter fokuserade bland annat på uppföljning av vårdbalans, kartläggning av riskgrupper, styrning och rådgivning samt på olika små vårdåtgärder. Hälsovårdspunkten på ett apotek var ursprungligen en idé av Kuopio Innovation, men i början av 2014 överfördes hälsovårdspunktens rättigheter till Apotekarförbundet, som fortsatte att utveckla konceptet tillsammans med apoteken.
Receptbelagda läkemedel blev billigare
Apotekskunderna betalade i december 2015 mer än 5 procent mindre än i december 2014 enligt uppgifter som Statistikcentralen samlat in för Apotekarförbundet. Priserna på egenvårdsläkemedel förblev nästan oförändrade. Under de senaste tio åren har priserna på receptbelagda läkemedel sjunkit betydligt. Kunderna betalade över en femtedel mindre för sina receptbelagda läkemedel än år 2005, trots att läkemedelsersättningarna hade sänkts. Under samma period har konsumentprisindexet stigit med nästan 20 procent och matpriset med över 25 procent.
Finländarna ville inte ha egenvårdsläkemedel i butikerna
Enligt en enkät som Taloustutkimus lät utföra vill endast färre än hälften av finländarna tillåta försäljning av egenvårdsläkemedel i dagligvarubutiker. Kvinnor är negativare än genomsnittet, av kvinnorna skulle endast var tredje tillåta egenvårdsläkemedel på butikernas hyllor. Nästan lika negativa var ungdomar i åldern 18–24 år, av vilka en dryg tredjedel skulle tillåta försäljning av egenvårdsläkemedel i dagligvarubutiker.
Initialsjälvrisken infördes
FPA-ersättningarna ändrades igen vid ingången av året och den största förändringen blev den nya initialsjälvrisken på 50 euro, som fortfarande är i bruk. Kunden har alltså från och med 2016 själv betalat hela sitt receptbelagda läkemedel upp till 50 euro. Först därefter börjar FPA-ersättning betalas för ersättningsgilla läkemedel. Initialsjälvrisken gäller inte minderåriga. När köp av ersättningsgilla läkemedel överstiger initialsjälvrisken på 50 euro, betalar Folkpensionsanstalten en del av priset på det ersättningsgilla läkemedlet.
Grundersättningen steg, läkemedelstaket sjönk
Ersättningsprocenten för läkemedel som omfattas av grundersättning höjdes från 35 procent till 40 procent. Ersättningsprocenten för den lägre och den högre specialersättningsklassen förblev oförändrad. För läkemedel i den högre specialersättningsklassen betalade kunden emellertid 4,50 euro i självrisk i stället för 3 euro vid varje inköp. Läkemedelstaket sjönk från 670 euro till 610,37 euro.
Apoteken fick längre öppettider
Liberaliseringen av butikernas öppettider från ingången av 2016 märktes också på apoteken, som inte omfattades av regleringen av butikernas öppettider. Öppettiderna förlängdes i alla storleksklasser av apotek sedan ingången av 2016. Enligt de uppgifter som Apotekarförbundet samlat in är apoteken öppna i genomsnitt 57,6 timmar i veckan och mer omfattande än de offentliga hälsovårdstjänsterna.
Årssjälvrisken sjönk
Årssjälvrisken, dvs. läkemedelstaket, för de läkemedel som ersätts av FPA sjönk från 610,37 euro till 605,13 euro. Initialsjälvrisken och läkemedelsersättningsprocenten förblev oförändrade.
Pappersrecepten blev historia
Med några undantag skrevs alla recept elektroniskt från ingången av året. Patienten kunde inte längre vägra ta emot ett elektroniskt recept. Läkaren kunde fortfarande ge ett recept skriftligen eller per telefon i undantagsfall, till exempel vid en teknisk störning. I sådana situationer ändrade apoteket dock recepten till elektroniska.
Receptens giltighetstid förlängdes till två år
Tidigare var recepten i kraft ett år åt gången. Målet var att frigöra läkarnas arbetstid från förnyande av recept till andra uppgifter och minska på kostnaderna för hälso- och sjukvård.
Uppföljningen av anskaffningsintervall för läkemedel som omfattas av grundersättning blev noggrannare
För receptbelagda läkemedel som omfattas av grundersättning var det möjligt att få FPA-ersättning först när den föregående läkemedelssatsen hade använts nästan helt. Ersättning för en ny läkemedelssats erhölls tidigast tre veckor innan den föregående satsen tar slut, när preparatet köpts på en gång i en mängd som motsvarade tre månaders behandling. Vid en månads läkemedelsbehandling var flexibiliteten en vecka och vid två månaders läkemedelsbehandling var flexibiliteten två veckor. Målet var att minska på mängden läkemedel som samlas i hemmen och därigenom läkemedelssvinnet.
Andra diabetesläkemedel än insulinpreparat överfördes till den lägre specialersättningsklassen
Efter ändringen ersatte Folkpensionsanstalten 65 procent av deras pris, dvs. ersättningen låg på samma nivå som till exempel läkemedel mot kranskärlssjukdom och hypertoni. Insulinbehandlingen kvarstod i den högre specialersättningsklassen på 100 procent.
Höst som präglades av kris
Apoteken led under hela hösten av exceptionella problem med distributionen av läkemedel. Problemen började då läkemedelspartiaffären Oriola i ingången av september införde ett nytt system för verksamhetsstyrning. Apoteken uppmanades att förbereda sig på en dag långa avbrott i distributionen, men distributionsproblemen förlängdes till flera veckor. Den värsta distributionskrisen varade cirka en månad, men situationen normaliserades inte under hela hösten. Ännu kring självständighetsdagen och julhelgen förekom problem med beställningar, när apoteken förberedde sig för helgerna genom att beställa mer produkter än vanligt. Under den värsta krisen gjorde man enormt mycket extra arbete på apoteken för att trygga kundernas tillgång till receptbelagda läkemedel. Apoteken lyckades bra med att skaffa läkemedel och trots att det uppstod farliga situationer, kunde man dock undvika allvarliga patientskador.
Kampanjen Terveydeksi, Suomi! avslöjade medicineringsproblem
Apoteken firade det hundraåriga Finland genom att avgiftsfritt ge tusen personer granskning av deras medicinering. Vid de granskningar som genomfördes under kampanjen upptäcktes problem med medicineringen hos cirka var tredje kund. De vanligaste problemen gällde biverkningar, tidpunkter för intagning av läkemedel och samverkanseffekter av olika läkemedel.
Inledningstjänsten för läkemedelsbehandling såg dagens ljus
Genom inledningstjänsten för läkemedelsbehandling fick kunden på apoteket stöd när han eller hon tänker börja den dagliga användningen av ett läkemedel och funderar på om den är nödvändig. Inledningstjänsten för läkemedelsbehandling pilottestades på Lohjanharju apteekki i Lojo och apoteket Willan Kehrä i Hyvinge. I pilotprojektet testades tjänsten hos patienter som fick ett nytt diabetesläkemedel mot typ 2-diabetes. Syftet med tjänsten var att säkerställa att kunden behärskar genomförandet av sin läkemedelsbehandling och förstår betydelsen och nyttan av sin läkemedelsbehandling i vården av sin sjukdom och i förebyggandet av relaterade sjukdomar.
Apotekarförbundet testade snabbtransporttjänsten för läkemedel
Snabbtransporttjänsten för läkemedel inleddes under våren i de största städerna. Hemtransporter via nätet till hemdörren ordnades till och med inom 1–4 timmar också utanför huvudstadsregionen. Som partner till apotekarförbundet ansvarade ett inhemskt tillväxtföretag samt lokala transportföretagare, som utbildades för läkemedelstransporter, för snabbtransporterna. Snabbtransporterna var en del av utvecklingen av apotekens digitala tjänster.De flesta apoteken hade också fram tills dess erbjudit hemtransporttjänster, men utvecklandet av tjänsten gjorde hemtransporterna tillgängliga för allt fler kunder.
Användningen av läkemedel ökade
När det ännu år 2010 skrevs nästan 49 miljoner läkemedelsordinationer, dvs. recept, var deras antal år 2018 redan över 63 miljoner. Å andra sidan har också registreringen av bestämmelserna om dosdispensering ändrats år 2015, varför åren 2015–2018 inte är direkt jämförbara med tidigare år. En tydlig ökning kan ändå observeras, eftersom det år 2015 skrevs över 55 miljoner recept.
Läkemedelstaket sjönk igen
Årssjälvrisken, dvs. läkemedelstaket, för de läkemedel som ersätts av FPA sjönk från 605,13 euro till 572 euro. Initialsjälvrisken och läkemedelsersättningsprocenten förblev oförändrade.
Antalet nätapotek fördubblades
Finland var i Europa en föregångare inom apoteksverksamhet på webben. På våren tog nästan 200 apotek i bruk en ny webbplattform som utvecklats av Apotekarförbundet. Enligt en enkätundersökning ansåg över en tredjedel av finländarna att det är viktigt att man kan uträtta ärenden med apotek också via webben.
Med ett finländskt elektroniskt recept kunde man få läkemedel i utlandet
Med ett finländskt elektroniskt recept började man stegvis få läkemedel också i andra europeiska länder. Först inleddes samarbete med Estland och Kroatien. Fler länder kom med stegvis. Med ett elektroniskt recept kan man dock inte i utlandet köpa läkemedel som påverkar till exempel det centrala nervsystemet eller andra läkemedel som klassificeras som narkotika.
I Finland infördes ett nytt europeiskt system för certifiering av läkemedel
I och med det nya systemet fick läkemedelsförpackningarna nya säkerhetsegenskaper som säkerställer äktheten. På apotek säkerställs läkemedlets äkthet i fortsättningen noggrannare än tidigare innan läkemedlet överlåts till kunden.
Apoteken lider av brist på arbetskraft
Över hälften av apoteken i Finland hade svårt att rekrytera farmaceutisk personal. Det rådde kronisk brist på arbetskraft i upp till 30 procent av apoteken. Många av de apotekare som besvarade en enkät uppgav att ingen ansökt om de lediga jobb som fanns på deras apotek. Apotekarförbundet föreslog snabba åtgärder för att öka utbildningen av farmaceuter.
Finlands första läkemedelstransport med drönare genomfördes framgångsrikt
Finlands Apotekarförbund och Orion genomförde Finlands första läkemedelstransport med robotflyg, dvs. med en drönare, på Drumsö i Helsingfors i september. Drönaren transporterade ett urval av egenvårdsläkemedel från apoteket Lauttis till Seniorhuset på Drumsö där vårdpersonalen tog emot paketet. Den nya tjänsten gagnar till exempel kunder som på grund av överraskande hjälpbehov eller sjukdom har svårt komma till apoteket eller som bor i svårtillgängliga områden, såsom på landsbygden och i skärgården.
Historiskt sett många störningar i tillgången på läkemedel
Störningarna i tillgången på läkemedel fick stor uppmärksamhet under sommaren och början av hösten. Störningarna i tillgången på läkemedel hade ökat kraftigt på 2010-talet. När 67 anmälningar om störningar i tillgången registrerades år 2010 gjordes rentav 1 213 anmälningar år 2018. Trots att problemen med tillgången på läkemedel blivit allt vanligare var den omedelbara tillgången på läkemedel i apoteken ändå på en utmärkt nivå. Enligt en utredning av Apotekarförbundet fanns läkemedlet genast i apotekets lager i Finland för 98 procent av recepten.
Läkemedelstaket stiger något
Årssjälvrisken för de läkemedel som ersätts av FPA, dvs. läkemedelstaket, stiger från 572 euro till 577,66 euro. Den årliga initialsjälvrisken för läkemedelsersättningar är 50 euro också år 2020. Läkemedelsersättningar kan alltså fås först när kunden från ingången av året själv har betalat 50 euro för ersättningsgilla receptbelagda läkemedel. Läkemedelsersättningsprocenten förblev oförändrad.
Uppgiften om att årssjälvriskandelen uppnåtts uppdateras i realtid
Från ingången av 2020 syns de självrisker som betalats för läkemedlen i realtid på apoteken och i FPA:s ärendehanteringstjänst och tilläggsersättning fås genast i samband med läkemedelsköpet. Ändringen är betydande för dem som behöver mycket eller dyra läkemedel. Tidigare har uppgiften om att gränsen för läkemedelstaket, dvs. årssjälvrisken, uppnåtts uppdaterats med en viss fördröjning och Folkpensionsanstalten har meddelat kunden detta genom ett brev, varefter kunden har kunnat ansöka om tilläggsersättning hos Folkpensionsanstalten. Efter årsskiftet får man alltså tilläggsersättning genast i samband med läkemedelsköpet på apoteket.
Vill du ha en egen Anja? Fyll i kontaktblanketten för en ny kund här